liiinalundmark

Och vi tror att vi har problem, att vi har det jobbigt och tungt, att vi lever ett liv som inte leder nånstans. Jag lider med Norge idag, med dom unga som dött och dom anhöriga som inte vet vad som hänt och varför. Vad är meningen med att förstöra så många andras liv när man själv mår dåligt, hur kan man som människa döda och skada andra bara för att man själv tror på en sak och vill få alla andra att tro samma? Så många trasiga människor, så många förstörda liv, så mycket onödigt våld mot oskyldiga och så mycket sorg. En dag som idag inser man att ens egna problem och den klump man har i magen inte spelar nån roll, det finns viktigare saker än att ha råd med dom nyaste kläderna, ha den finaste kroppen eller känna flest människor. Det viktiga är att ta hand om dom man tycker om, leva som om idag vore din sista och inte slösa tid på saker och personer man inte tycker om. Livet tar slut när man minst anar det och vi måste leva våra egna liv som vi vill, ingen annan ska bestämma åt oss hur vi ska leva och ingen annan ska avsluta våra liv åt oss! Lev som om idag vore din sista och berätta för dina nära och kära att du älskar dom, jobba inte jämt utan träffa dom du älskar så ofta du kan, älskar er!!

Själv är jag dålig på att visa känslor, både inför mina vänner och familj, är kanske rädd för att bli sårad. Vill klara mig själv och inte vara beroende av någon men även jag vet att en kram betyder mycket. Jag är inte den som vänner kommer till när dom är ledsna och jag är inte den som får veta hemligheter om killar och kärlek för ingen tror att jag vet hur det känns att vara kär eller att ha problem med killar. Jag kanske inte har så mycket erfarenhet och inte vet hur du ska göra just med den här killen men jag vill ändå veta, jag vill ändå vara den du pratar med och känner förtroende för. Jag vill våga berätta hur jag mår och varför, jag vill kunna lita på dig så som jag hoppas att du litar på mig, just nu har jag ingen sån vän och jag har nog valt det själv utan att tänka, jag vill inte visa sårbarhet, vill inte gråta när du ser men jag vet att relationen skulle bli bättre om jag gjorde det. Jag har nära som jag vet skulle kunna bli "den" personen som jag öppnar mig för men jag måste få välja när var och hur själv, just nu känner jag mig som ett skal med pokerface där insidan är trasig.